jo, en tankar rullar iväg mot elakhet. Något jag önskar jag varit, för då hade jag inte suttit här. Utan nonchalant bara tänkt på mig själv. För om du tittar runt omkring dig, så är det just bara dom som får mest uppmärksamhet. MEDMÄNSLIGHET BA-HA Humbug.
Inte f-n hjälper det att vara så här stressad av situationen och att känna uppgivenhet när man lider av fibro. Den som har det vet att det förstärker närvaron av värk.
Mänskliga rättigheter har man ju hört talas om, men det gäller inte i Sverige och absolut inte om man är Svensk. Och för att gå ytterligare så har denna regering verkligen sett till att deras egen klientel får mest av kakan. Att vi blir sjuka beror inte på att vi är slöa. Utan VI som fått sjukdomar har en jävla otur bara. Dom ska vara stolta över oss istället.
Den historik som följer oss med Fibro är att vi anses vara NR:1 människor. Kämpandes, kreativa, jävlaranamma personer. Men har då också skjutit oss själva åt sidan för familj, jobb, vänner och medmänniskor.
 |
| Titta noga på bilden, för det är precis så här det går till. |
Min situation är snart ohållbar! Jag står med ett ben i min kärlek till barnen. Att dom är vuxna har inte med saken att göra. Men samtidigt står jag med det andra benet i en tomhet som äter upp mig. Att bry sig är jätteviktigt men så som jag har gjort rekommenderar jag inte. Jo när det åter igen gäller mina barn. Men för övrigt ångrar jag att jag varit en person som försökt tillgodo se alla andras välmående. Varför har jag brytt mig? Varför har jag engagerat mig?
VARFÖR har jag alltid tillgodosett alla andra runt omkring mig istället för mig själv.
Kärlek är det jag fått av mina barn. Men det är ganska fattigt egentligen på den övriga delen. Har alltid trott att kanske ett uppvaknande skulle ske. Förstår du inte gör inget, för jag vill bara ha ut mina tankar.
Tålamod är en gåva, precis som empati. Men min bägare är nu fylld till bredden och sån jävla idiot som jag är så försöker jag ballansera den, fast det är råge på den.
Vad vill jag?
Slippa denna skitkropp, vara som alla andra.
Se att svenskarna förstår att vi inte kan låta regeringen fortsätta på detta idiotspår som dom kör på.
Fråga: Om du t.ex har barn och dom är hungriga. Och grannens barn säger att dom är hungriga, men har egentligen redan ätit. Ger du för att inte trampa någon på tårna, grannens barn den mat som du planerat för dina egna?
HA HA HA det är precis så det går till just nu. För i Sverige är inte Svensken viktig.
Mitt tålamod droppar nu över bägaren och jag är så jävla trött på att vara tyst.
Men kom ihåg. JAG DÖMER INTE ALLA ÖVER EN KAM!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar