Julen slut, kortisonet slut! Kammarrätten SLUT?

Jaha, då skickar jag in det då. Överklagan till Kammarrätten!
 Mitt liv att leva ska åter igen granskas av folk med fokus på att få undan pappershögarna av folk som "klagar".
Vad händer på kontoret idag då? F-n man har ju varit kontorsråtta i 28 år. Kredithandläggare, och tyvärr blev det ju slentrian av allt emellanåt. 
Nej, jag ska inte döma, för då är jag ju lika dum i mitt tänkande.
Men det är jobbigt, och frustrationen är påtaglig. Man är utlämnad och naken för att beskådas och dömas. 
Gråten är inte långt borta emellanåt eftersom jag inte är någon författare. En som kan förklara på ett kort och bra sätt varför jag anser att jag ska få hjälp. Varför jag anser att jag blivit felbehandlad. Jag ska övertyga folk som sitter med detta 8 tim/dag, 5dgr/v,  året om. 
Och värken släpper inte för det, min trötthet försvinner inte, stelheten läggs inte på is, allt rullar på i min jävla piss värld och mitt i allt ska jag författa detta långa brev, tänka, formulera mig, skriva på tangentbordet, sitta fast framför datorn och vara klar och tydlig med vad jag anser felbedömt av Försäkringskassan.
Nekad i Länsrätten gör ju att jag dessutom blir missmodig, nedstämd och ledsen.
Vem? vem lyssnar på mig och ser att jag försöker formulera mig om min vardag och om händelsen.

När dom skriver "dom medicinska underlagen är inte starka" i början på denna historia då jag nekades av Försäkringskassan. När min läkare ser att jag håller på att gå sönder. Jag såg ut som jag kom från ett koncentrationsläger, vikten bra rasade, jag var urholkad och gick som jag var över 90-år, dödligt trött, sömnlös och uppgiven. Då sätter han igång en utredning för att ta reda på vad f-n det var som händer. Det tog ett tag, men sen fick jag diagnosen, förklaring till varför jag har det som jag har det. Förklaring på varför jag har smärtsam värk, stelhet o.s.v. Det fanns ett svar!
Du har Fibromyalgi med central sentisiering, alltså en ganska tuff variant av sjukdomen. 
Men om du inte tillåts att vara sjukskriven allt medan utredning och medicinering pågår bara för att det vid tillfället inte fanns underlag som var tillräckligt starka. 
Det betyder ju inte att jag INTE var sjuk!!!!!


Egentligen hjälper det inte att jag skriver här om det, men för mig hjälper det att skriva av sig iallafall. 


Min äldsta dotter håller själv på att gå under av allt detta. Så det är inte bara en som är drabbad "jag" . Hon börjar få värk, och jag är övertygad om att det beror på spänningar i kroppen för den börda hon får bära. Utan henne hade jag inte suttit här idag. Vi ligger inte efter med några räkningar utan allt är betalt av henne och yngsta dottern i den mån hon kan. 

Tala om för mig hur jag inte kan känna skuld för detta. Att hon inte kan starta sitt liv med sin pojkvän, som också är underbar och förstående.


Vad säger man, när man känner som jag gör, " god fortsättning" ? Jo, det gör jag för jag önskar alla det. Men är inte hoppfull för min fortsättning.

VAD BETYDER INNEHÅLLET? EGENTLIGEN??