Det är i år just på Lucia morgon som det är 15 år sedan min pappa gick bort, mamma gick bort ca 2 och halv månad efter i mars. Saknar dom fortfarande, skulle så gärna velat berätta hur bra det gått för mina barn.
Konstigt va! men det var likadant förra gången jag käkade penicillin, jag mår mycket bättre i kroppen. Varför? Oron över beslutet är stort, det går inte en dag utan att jag tänker på vad som ska hända eller inte kan hända. När ska jag kunna slappna av?
Läste i tidningen om dessa 1500 som fastnat mellan stolarna. Det var ungdomar utan jobb som aldrig tjänat ihop någon inkomst och var SGI sänkts till 0. Jamen jag då, som har tjänat pengar och ändå sänks till 0. Har jag hamnat mellan stolarna som är mellan stolarna? Näe jag skrev inte fel! Ligger jag på golvet mellan benen på stolarna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar