Att man svettas är en av symtomerna i fibro, men att även svettas p.g.a. övergångsåldern är för jävligt. Lider så in i norden.
Först får jag olustkänsla, sedan illamående, sedan kommer det. Som en kamin inuti och jag svettas som om jag precis hade gått av ett spinningpass av värsta sorten. Hemskt, hemskt hemskt. Och när det sen är över fryser jag så jag skakar. Eftersom jag är blöt av svett och ni vet hur det känns när man typ badat eller duschat. Du fryser för att du är blöt på kroppen.
Jag är inne i en period då det händer typ varje halvtimme.
Byte av kläder? Njaaäää, mår jag ok, kan jag byta. Men är jag inne i ett skop kan jag inte byta eftersom det är för påfrestande. Värken gör mig till en knagglig 90-åring som går i pyjamasen hela dagen. Hasandes över golvet om jag måste ta mig någonstans t.ex på toa. Vilket i sin tur är en pärs.
Men så är mitt liv. Ingen utomstående ser mig förutom min familj. vill inte visa mig, vill inte var med längre. Deppar fullständigt ihop då tankarna far iväg på sånt man inte vill prata om.
Så istället kollar vi på lite foton av Elvis och Moster Macy. Macy är "lite" överviktig eftersom hon åt upp kattungematen som var till Molly eftersom hon ammade bäbisarna.
Här har hon precis börjat lära känna Elvis, det går sådär. Emellanåt så fräser hon åt honom och Molly, men inga större händelser.
 |
| Kan jag kanske leka med den där saken som hänger ner? |
Och slutligen, har jag en framtid? För i Sverige får du inte längre någon hjälp om du har något slags handikapp, som en sjukdom t.ex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar